-
Hållbar utveckling (2007-02-10).
Vi bör sträva efter att skapa ett
samhälle som är hållbart för de kommande 500 åren eller
mer.
Vi måste öka vår
kunskap om den komplexa samverkan som finns mellan jordens alla organismer och materia. Det handlar om att välja väg
för utvecklingen av våra samhällen.
Vi bör utifrån systemets
begränsningar bedöma när vi får en "peek ekonomy".
På samma sätt som vi med rätt åtgärder kan få en lång
och utdragen "peek oil" period så kan vi med rätt
åtgärder få en lång och utdragen "peek economy" period.
Det är dags att vördnaden för naturen
återinförs i våra sinnen för vår överlevnads skull.
-
Nationella och internationella styråtgärder
för en hållbar utveckling (2006-12-10).
I demokratiskt styrda länder kan nödvändiga
restriktioner och styråtgärder bara fattas av
regeringarna om de kan övertyga majoriteten av
befolkningen att åtgärderna inte leder till
försämringar. Därför så är demokratiernas enda sätt att
rå på sitt lands befolknings egensinne att deltaga i
skapandet av globala styråtgärder. Kostnaden för
de globalt överenskomna styråtgärderna kan då fördelas rättvist på samtliga
länder. Därigenom kan ett enskilt lands regering införa styråtgärder,
för en hållbar utveckling, som den egensinniga
befolkningen kan acceptera.
I den globala
demokratins anda så måste vi sträva efter ett koldioxidavtal
där alla länder närmar sig samma koldioxidutsläpp, räknat per
person, inom ramen för vad klimatet kan bära utan ökad
växthuseffekt. Alla andra modeller förvärrar bara dagens
rika länders odemokratiska världsdiktatur eller att vi
får ett ekosystem som kollapsar.
-
Atmosfärens koldioxidhalt
(2007-08-10).
Bästa sättet att börja återställa atmosfärens
koldioxidhalt är en kombination av att minska
förbränningen av fossila bränslen och att öka
beskogningen av planeten. Det är väldigt enkla åtgärder
som varje människa på planeten kan bidra med utan att ha
någon hög utbildning.
-
Städer och dess
struktur (2006-04-10).
När städer växer så bör de växa enligt
AortaCity konceptet
för att minimera samhällets energibehov och för att
minimera dess transport- och logistikvägar. Samtidigt så
får man långsiktigt hållbara och trygga naturnära samhällen med
relativt hög intellektuell densitet.
-
Avfall (2006-04-10).
Alla produkter som producerats blir förr
eller senare avfall. Avfall bör recirkuleras för att
minska på råvarubehovet och därmed även på
energiåtgången.
-
Energiråvara
(2006-04-10).
Vi bör sträva efter att gå över till
förnyelsebar energi eftersom de fossila tillgångarna
såväl som urantillgångarna är ändliga och eftersom det
är osäkert om fusionskraften kan bli en storskalig
energikälla.
-
Uppvärmning
(2006-11-05).
Uppvärmning av bostäder och lokaler bör
ske med fast förnyelsebar biomassa och solvärme.
Fjärrvärmeanläggningar bör byggas som
kraftvärmeanläggningar.
Kraftvärmeanläggningar bör byggas som biokombinat för
produktion av förnyelsebara drivmedel.
-
Elproduktion
(2007-06-06).
El bör produceras med vattenkraft där så
är möjligt, med vindkraft, med kraftvärme, med solceller och eventuellt
med vågkraft. El kan inledningsvis i en kommande 500 års
period produceras med kärnkraft om det är befolkningens
önskemål och så länge världsmarknadspriset på uran inte
är för högt. Annars så
är det en stor fördel om el kan produceras i lokala anläggningar,
t.ex. vindkraftverk,
solcellsverk
och kraftvärmeverk,
för vid
en övergång till plug-in fordon, med början runt år 2010,
så behöver elnätet
därmed inte förstärkas i så stor omfattning samtidigt
som sårbarheten minskar.
-
Industrins
energikonsumtion (2006-04-10).
Den industri som använder stora
energimängder bör betraktas
som en tillgång. En tillgång därför att industrin kan
via sekundära system recirkulera en stor energimängd
till övriga samhället. Därmed skulle den
energiintensiva industrin bara förbruka en liten nettomängd
energi.
-
Fordonskoncept
(2007-12-23).
Fordonskategori 1: Personbilar, lättare lastbilar
och stadsbussar bör utvecklas till mulitifuel plug-in
hybridfordon under en övergångsperiod mot rena elbilar. Multifuel för att vara bakåtkompatibla
sett ur drivmedelssynpunkt och plug-in för att kunna
garanteras framtida tillgång på drivmedel. De kan
eventuellt förses med små bränsleceller på 5 - 10 kW
för kontinuerlig stödladdning av batteriet.
Förbränningsmotorn kan därmed, i takt med
batteriutvecklingen och bränslecellsutvecklingen,
allteftersom minska i storlek för att till slut helt
avvecklas. De flesta fordonen kommer dock att klara sig utmärkt utan
bränsleceller i takt med batteriutvecklingen.
Fordonskategori 2: Fordon som t.ex. tunga lastbilar,
långdistansbussar, vägmaskiner, traktorer,
jordbruksmaskiner och skogsmaskiner bör delvis utvecklas
till bränslecellsfordon.
Denna fordonskategori är inte lika priskänslig som
kategori 1,
varför de lättare kan ta kostnaderna för de dyra
bränslecellerna. Men med
nya genombrott i litiumtekniken där
batterieffektiviteten spås öka tiofalt så blir det även
möjligt att elektrifiera större delen av de tyngre
fordonen. Med intervaller av luftburna ledningar längs
motorvägarna kan fordonen snabbladdas för att klara
längre distanser. I stadstrafik så kan luftburna
ledningar för snabbladdning placeras vid gatukorsningar.
Fartyg: Stora fartyg bör förses med
bränsleceller. Extrakostnaden för bränslecellen bör
kunna tjänas in på att de stora dieselmotorerna kan
ersättas med driftssäkra elmotorer som kräver betydligt
mindre underhåll och service.
-
Drivmedel
(2007-12-23).
Fordonskategori 1: Drivmedel för personbilar,
lättare lastbilar och stadsbussar som är multifuel
plug-in hybrider bör till största delen bestå av el från
förnyelsebar elproduktion som vattenkraft, vindkraft,
solceller och
kraftvärme. Medan etanol och biodiesel från s.k. biokombinat, biogas från
restprodukter, avfall och energigröda samt energigas
från förgasning av biomassa är bra alternativa drivmedel
för multifuel plug-in hybrider under en övergångsperiod
till rena elbilar.
För att undvika rovdrift på biomassa i världen så bör
länderna tänka sig för när de väljer drivmedel. Ett bra
val av drivmedel är därför el från vindkraft och
solceller för denna fordonskategori.
Fordonskategori 2:
För
tunga fordon som inte gått att göra batteridrivna och
som försetts med bränsleceller så kan metanol eller
stärkelse/socker vara ett av de
alternativa drivmedlen/energibärarna.
-
Kollektivtrafik
(2006-09-29).
Befintliga städer behöver utöka sin
kollektivtrafik. Trafiken bör kompletteras med rullbanor
för persontransport i täta stadskärnor där
privatbilismen bör strypas.
-
Livsmedel (2007-05-26).
Allteftersom djuruppfödning och
livsmedelstransporter genererar
växthusgaser, allteftersom befolkningen på
jorden ökar, allteftersom mer mark tas i anspråk för
produktion av biomassa för energiproduktion och
allteftersom odlingslandskapet minskar på grund av
klimatförändringen, så blir arealerna och möjligheterna
för uppfödning av köttdjur till världens befolkning allt mindre. Ett sätt att
börja lösa den problematiken är att vi människor
bestämmer oss för att äta högst en köttmåltid per dag.
Angående transporter av livsmedel så råder det väl ingen
tvekan om att livsmedel helst bör närproduceras för att
minska på energibehovet och koldioxidutsläppen.